Källers

Har haft en jobbhelg. Som på kvällarna inte har bestått av någonting näst intill. Igår åkte jag och myste ner mig med min kusin. Kändes som att man behövde prata ut. Alltid en som lyssnar. Känns som en del skit saker kommer på en och samma gång. Under en dag, eller en helg. Vet dock inte hur detta är möjligt. Men jag vet att jag själv har bidragit med något där. Mer än så säger jag inte, men du vet själv när du läser detta. Och du vet, vet så väl vad jag vill. Vill bara att det ska vara ogjort

Man får höra skit från alla möjliga håll. Man vill inte lyssna, man vill inte tro. Fast innerst inne är det sanning som ligger bakom detta. Du ska inte klandra mig för saker och ting, du är inte bättre du (detta är inte samma person som ovan)

Jag vet inte om ni fattar någonting av inlägget, men kände var tvungen att bara skriva. Ingen behöver fatta, utan skriver detta för att jag själv ska kunna må bra.

Idag när jag körde hem trodde jag att jag skulle dö. Snöstorm. Jag kör. Livrädd. Ja så var det. Trodde jag skulle krocka, eller att någon skulle köra in i mig. Eller att jag skulle köra av vägen. 50km/h körde jag hela vägen hem, för att jag var så jääävla rädd. Men som ni märker lever jag, var glada för det. Annars skulle ni inte fått detta inlägg. Efter allt detta har jag myst med Ebba och Martina hela kvällen, behövdes